Spillepengsdagen

Kamratbloggens reportageteam var naturligtvis på plats när Sysav än en gång anordnade den trevliga Spillepengsdagen i Arlöv med omnejd.

Vi startade genast vid ankomsten att prata med modellflygsklubben. De hade ett modellplan som kunde gå så pass fort som 600km /h, det är ganska snabbt för en leksak, som förresten kostar uppemot 60 000 sek. Två liter flygbränsle kunde hålla planet uppe i sju minuter.
Fjärrkontrollens räckvidd kunde vi inte riktigt få svar på, det kändes som en känslig punkt i sammanhanget. Om den nu skulle ha en räckvid på hundra meter så hade det ju kunnat bli kul.


Därefter lockades fotograf Heikki in i fållan för andra gången, nu är han snart medlem i modellflygklubben och innehar jägarexamen (träffa nya vänner i jägarföreningen, sade han). Jag undrade stilla hur vi skulle hinna med alla aktiviteter om han skulle stanna och prata en halvtimme vid varje tält vi passerade.
Jag var mest intresserad av att träffa svenska Tamillerföreningen som skulle ha ett tält på platsen. Först skulle vi bara följa starten av det spännande cykelloppet runt den gamla soptippen.

Redo vid starten, lägg märke till avspärrningen...

Hoppla, där fastnade pojken i avspärrningen, he he.

Och Sture Sukel var besviken över att han kommit försent till starten, men han var ju med förra året i alla fall sade han...

Nu var det dags för bussturen runt Sysavs återvinningsanläggning (de vill inte att man säger soptipp).
Gunilla guidar oss med lugn stämma runt avfallsanläggningen. Visste ni om att femtio ton hushållsavfall i timmen bränns där, och att 2008 räknar de med att det kommer att ha ökat till åttio ton. 90 procent av allt avfall återvinns, soten och slaggen från det förbrända avfallet också. Det är faktiskt så att Bauhaus parkering är uppbyggd på slaggrus från förbränt hushållsavfall.

Vi blev avsläppta utanför avspärrningarna vid Kaninavelföreningen. Vi tog vars fyra lotter utan att vinna något.

Då var det äntligen dags att besöka svenska Tamillerföreningen, men det visade sig inte vara så lätt som kartan antydde.

Nu var vi hungriga och ingenstans hittade vi Tamillrarna.
Inga frivilliga samhällsarbetare att fråga...

Ingen här heller...

Men under Kamratbloggens jakt på de försvunna Tamillrarna stötte vi vid ärtsoppsutspisningen på hemvärnsman Artur Withflesh, med flera årstjänstgöring som FN-soldat i Cypern. Eftersom Cypern är förvillande liktCeylon, eller Sri Lanka som det väl heter sedan 1972, så passade vi på att fråga om han hade sett några tamillrar på Spillepengen. - Nää, svarade han med glimten i ögat bakom solglasen, men här var en råtta, he he , han kanskehamnade i ärtsoppan. Men va fasen nu kan ju svenskarna inte skicka några trupper till defredsbevarande styrkorna i Libanon, va? Det finns ju inga att skicka! Nää, där var ju några krypskyttar som blev kvar där...på Cypern.......


Då fick det väl bli försvarets ärtsoppa, då.


Intresseanmäla sig till någon trevlig icke amatörförening...


Prova på ponnyridning.


Eller gå hem och lägga sig.
Fast vi gick hem till Heikki och tog en kopp kaffe för det var hans födelsedag denna dag.